Dags att nanna
Ännu en dag till ända. Det är egentligen sorgligt om man hade tagit varje dag som om det var den sista så skulle man levt fullt ut, men det gör man inte. Istället går dagarna om man kommer man knappt ihåg vad man ägnat dagarna åt. Tänk, varje minut ja, varje sekund är värdefull oavsett hur man ser det så är det förlorad tid.
Jag hade min dotter Cornelia hos mig i 3 månader sen dog hon i plötslig spädbarnsdöd . Innan det hände så trodde man att barnen dör inte ifrån en, att dom hade någon slags immunitet mot det, men det kan hända. Detta hände för 6 år sen men det känns som om det var igår. Jag undrar om det hugget man känner varje gång man tänker på det någonsin kommer att försvinna, jag hoppas inte det. På något vis har man blivit van vid det och då känns det ja,jag vet inte osäkert.
