Trötthetssyndrom!

Fy, vad jag är trött. Försöker att peppa mej, jag måste sätta igång att få ordning på detta förbaskade hemmet. Nu är det så illa så att vi knappt kan gå här hemma. Vi i vår familj skulle nog bli skitbra på att åka skidor, vi övar här hemma varje dag genom att ta oss fram mellan alla grejor. Det är nog därför som vi har så starka benmuskler, vi lyfter o kryssar och klättrar över. Sen får man inte glömma allt bärande upp och ner till källaren, möbler och lådor. Har man många prylar så. Varför känns livet så fruktansvärt rörigt och hopplöst ibland? Jag vet inte var jag ska börja för att få rätt på det. Ena stunden är jag glad och uppåt andra känns det som om jag inte har något att leva för. Just nu känns allt så mycket så att jag får spel, jag mår illa av stress i kroppen. Varför finns det så många måsten ?  Jag önskar att någon hade sagt till mej, lilla Maria kom här så ska jag hålla om dig.Nu benar vi upp detta ,en sak i taget. Först gör vi så här Bla,bla,bla, och så med en lugn och förstående röst. JAG ORKAR INTE TA BESLUT!

Kommentarer
Postat av: jhena

Jag vet precis hur du känner dig. Ibland skulle man vilja slippa alla måsten.Man får aldrig en lugn stund från alla måsten. Du får försöka hitta en inre plats där du kan bli av med måsten. Kram syrran

2008-01-08 @ 17:46:53
Postat av: pernilla

Hej Maria!
Tack for din fina kommentar om barnafodande, det ar skont att hora, for jag ar ju lite nervos infor det hela...
5 fodslar! Maste vara livat hemma hos er!
Om huset...jag antar att det blir lite rorigt med sa manga barn och prylar. Forsok med att borja i ett rum, skriv en lista och forsok strukturera upp arbetet. Listor ar valdigt bra vapen mot hjalploshet. Efter varje punkt man klarar av pa listan satter man en liten bock sa man kan se hur duktig man varit!

Kramar Pernilla

2008-01-09 @ 03:20:48
URL: http://lillapernilla.blogg.se
Postat av: Linda

Hej min söta syster, Du får inte känna sådan stress. Det låter som om Du har ångest...jag kan bara hålla med Pernilla här ovan; strukturera, strukturera och strukturera. Det är det enda som hjälper på mig. Jag är förvisso en "listmänniska" men hjälper. Inget är olösligt, vi har bara olika sätt att lösa saker på. Sätt Dig ner och skriv ner de saker Du vill göra och gör de i den takt Du kan. När Du har skrivit ner allt göromål har de liksom kommit ur huvudet så Du kan se det mer i ett sammanhang. Jag saknar er där i Malmö och hoppas vi ses snart. Jag vill bara inte att du ska må dåligt...sänder här en stor kram och viskar dig i örat att du duger. Kramar syster

2008-01-10 @ 14:19:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0