Jag är beroende av mitt jobb
Det är väl klart att man är beroende av sitt arbete, annars får man inte lön och då kan man inte leva. Jag menar att när jag är hemma med sjukt barn tänker jag hela tiden på vad som måste göra. Vad skulle jag skicka ut ? Jag tror att jag måste tagga ner och försöka koppla av det när jag är hemma . Hur gör man det?
Jag trivs verkligen på arbetet kan längta dit och få ta itu med det som ska göras. har kanske att göra med att jag varit sjukskriven länge och nu känner mig behövd. Har bra arbetskamrater och roliga saker att göra på jobbet. Fast känner att jag blivit lite väl uppstressad den senaste tiden, jag måste lugna ner mig så att jag inte går i väggen igen. Märker det på att jag glömmer saker och att jag sover dåligt. Fast det har väl andra orsaker också.
Jag saknar Ceaser jättemycket, känns som att mitt hjärta ska sprängas av saknad och längtan.Just nu är jag en halv människa ,jag fattas något. Längtar tills jag ska resa och träffa honom. När jag är med honom känner jag mig lugn och trygg och älskad. Hela kroppen blir varm när jag tänker på honom. Jag hade tänkt att jag inte skulle skriva en massa sånt här men jag spricker av kärlek. Vet att det låter löjligt men ni får låta bli och läsa om ni inte klarar att se:)
Tänk att jag ska ut och resa, det är så spännande. Jag är inte det minsta nervös heller. Kanske blir när det närmar sig,fast jag tror inte det. Jag vet ju att Ceasaer kommer att ta hand om mig. Ohh, vad jag längtar. Tänk vad mycket jag ska få se.
Jag trivs verkligen på arbetet kan längta dit och få ta itu med det som ska göras. har kanske att göra med att jag varit sjukskriven länge och nu känner mig behövd. Har bra arbetskamrater och roliga saker att göra på jobbet. Fast känner att jag blivit lite väl uppstressad den senaste tiden, jag måste lugna ner mig så att jag inte går i väggen igen. Märker det på att jag glömmer saker och att jag sover dåligt. Fast det har väl andra orsaker också.
Jag saknar Ceaser jättemycket, känns som att mitt hjärta ska sprängas av saknad och längtan.Just nu är jag en halv människa ,jag fattas något. Längtar tills jag ska resa och träffa honom. När jag är med honom känner jag mig lugn och trygg och älskad. Hela kroppen blir varm när jag tänker på honom. Jag hade tänkt att jag inte skulle skriva en massa sånt här men jag spricker av kärlek. Vet att det låter löjligt men ni får låta bli och läsa om ni inte klarar att se:)
Tänk att jag ska ut och resa, det är så spännande. Jag är inte det minsta nervös heller. Kanske blir när det närmar sig,fast jag tror inte det. Jag vet ju att Ceasaer kommer att ta hand om mig. Ohh, vad jag längtar. Tänk vad mycket jag ska få se.
Kommentarer
Trackback
