monmaria

Jag är trött för jag har varit magsjuk,ja hela familjen har varit sjuk. Vi är friska nu,puha.Jag fick höra av min dotter, varför jag och min exman måste bråka. Jag vet inte för jag har inte velat bråka på hela tiden.Jag tycker att det är viktigt att vi håller kontakten eftersom att vi har barnen tillsammans.Det har uppenbarligen inte fungerat Faktiskt så förstår jag inte varför jag stannade så länge.Jag har förstått varför jag mådde så dåligt iallafall.Jag känner en sån lättnad nu när jag mår bra.Det är faktiskt en fantastisk känsla att vara sig själv och veta vad man känner . Veta vad man tycker. Kunna stå för det .Oavsett vad alla säger så tycker jag att jag gör ett bra jobb. Jag tar hand om mina barn varje dag,helt själv. Jag arbetar och har en inkomst så att jag kan betala hyran så att vi har någonstans att bo.Jag kämpar så att det skall gå ihopa med räkningar och mat. Vinterkläder, skor ,månadspeng och glasögon.Jag är hemma om något av barnen skulle vara sjukt.Har de något problem kan de komma till mej.Ändå är jag en dålig mamma för att jag lät kärleken ta plats,enligt många. Vem vill leva ensam? Kan man veta och bestämma när man ska träffa den rätte?Varför skall min exmans missunnsamhet få mig olycklig? Jag har åldern inne att bestämma själv och jag kan ta hand om mina barn.Visst är det jobbigt att hela tiden vänta på en kniv i ryggen. Synd att vederbörande inte tänker på att det drabbar barnen även om jag försöker lindra det varje gång.Jag är stark och glad och det hjälper mig att klara allt jag behöver. Take it or leave it.