monmaria

Som kvinnor är vi ofta så frikostiga, i synnerhet med oss själva, att vi ger bort små bitar till nästan alla som ber om det. I ögonblicket märker vi det knappast. Ibland är de bitar vi ger bort så oerhört små att de faktiskt verkar betydelselösa...en tjänst då och då.. att låta något passera som vi vet är fel.. att svälja ilskan efter en oförätt som begåtts mot oss. Vi kan hantera varje situation för sig och vi är omedvetna om den ackumulerade affekten efter alla år då vi gett bort än det ena, än det andra av oss själva. Helt plötsligt far vi upp och skriker: Nån var nära att gå iväg med alla mina grejor!! Vi har nästan låtit oss uppslukas av dem som finns runtom kring oss..... Att antingen ge bort sig själv eller att vara snål är inte de enda valmöjligheterna som finns. Jag kan delamed mig av mig själv...Men för att kunna göra det måste jag ha ett jag att dela med mig av ......